Stigen leder högre upp
Mot svarta bergens snovita topp
En ädel syn ny väntas kan
Styrka uråldrig och ära sann

Jag döper mitt sinne
I sanningens bäck
Ur berget den rinna
Denna becksvarta ådra

Ur berget en staty
Av makt nu stiga
I nordiska natten
Tusen ogon sina

Berget dåna kraft mit fylla
Denna urgud alla trollfolk hylla

Denna jord denna kraft
Som nu visat sig
Denna makt som lovats
Förnekas ej
Ett spjut jag skall smida och vässa
Trollfolkets strävan den må vara rung
Den dag dock råda da jag heta kung

Kung över folken av troll...

Nu rör sig skogen själv
tusen troll ljud inte en viskan hörs
aven krigssvin över älven körs

Snart ska de strida yxan mot skyn ny höjs
panik och rädsla ne se kristimän böjs

På trollherrens tryne ny stiga ett grin
han höjer sin yxa han piskar sitt svin
ansikten vrids till ilska andra vrids till skräck
När trollens arme rider fram i en storm av blod och träck

Så faller man efter man
Så viner en vind av blod och lem
Mindre dock av dem troll som skyddar sina hem

Som av ett under ny mötens de
Kun av Jehovas folk dem som be
och trollherrens yxa sjunker nu
och av ett mäktig slag kungen huggas itu

Skogen lever inga fångar tar
den tar moder dotter och far
Ingen nåd ingen lämnas kvar
minsta sår läcker av var
Byfolk försvinna ingen vet vart
Omkring står skogen tyst och svart
Slutet närmas de visa ser
Tecken i skyn prästefolk ber
Dödens lättja ut i skogen tron
Gömma sig bakom varje fura
Eldlika sken över himmalbron
Så inleds hämnden av skogens tron
Finns ingen plats att gömma sig
Vart du än går skogen hittar dig
Hela världen ruttnar och svälter
Allt du trott se lögnen vällter

Läs nu runor med magiska tal
Spå en ålder av ve och kval
När mörka skuggor nu himmelen rider
Se då nalkas jaktens tid

... Bygden står stilla, en stjärklar natt ...
... En eld fjärran skådas, ty de närmar sig ...

Fram rider trollens kung
med vargbroder ut på jakt
Allt levade flyr, fä och frände
blodet skall dranka denna ensliga trakt

Utav mörket i sin evika sal,
han ger sig ut, en törst att släcka
Gär skyndas de fram på krokiga ben,
Flera liv att tas, hundra ben att knäcka

Trollherrens sällskap river sig fram,
genom dyster skog och fruset fjäll
De dräper vad de ser och finner allt gömt,
huvudens snart pryder deras heliga häll

Så står trackten dyster och mörk,
solen stiger inget liv att skåda
Underjorden firas en lyckad jakt,
sedan igen sekler tystnad råda ...

(ve dig människa du inkärktar här,
snart trollen dig till hällen bär ...)

Människofolk ej festa
Gammerfar lemlästa
Uråldrig ilska och trolldom
Häxeri blev festens slut

Så ska de ne genast stekas
som de en gång stekte oss
De ska saltas de ska kokas
Köttet skall flanga från benen loss

Måltiden nu nått sitt slut
Mätt och nöjd mången trollrut
Småtroll kött nu river
Rivfader fram kliver

Full med hat
Präst blir mat
Han läggs på fat

Blodet sköjler än en gång
Skogens mossor och kala berg

Kom alla hör min sång
Vi tar deras liv än en gång

Se fornatidens eld beskåda dess prakt
Dra ihop till dans i uryttjans takt
Kom töm ditt med trollkrigars heder
Gammelfar nu dryckoslaget leder

Sågtandat spjut och kniven så skarp
Kristmän ny falla vi ta deras skalp
Omhändertagen av forna minnens väv
Krigsruset samlas ditt stop i käften häv

så vakna anden ny ilska alla får
Med spjut och svärd vi på krigsstigen får
Höj era stop för fiendens död
Krigsrus nu väckas med sötet mjöd

Vid månens sken vi dem tar
Så vi renar vår skog
Tills ingen kristen finns kvar
Tills ingen kristen finns kvar

Det är i själva hjärtat
lögnen bor, och svek
Hur kan jag därom tala
vist, med mildhet?
Kan inte göra ogjort
eller byta namn
innan du må bli förlåten
så bit huvet av skam

Jag svär att jag då aldrig
velat göra ont
men vart jag än ser nu
och om jag än ber
Så gör jag dig illa
Natten är stilla,
men syndaren är vaken
och vargtimmen här

Jag har sagt att jag dig älskar;
det är också sant
Men jag kunde också säga
att jag älskar en ann'

Jag ville henne äta
med drägelkäft; en ulv
skulle också göra det
för dess egen skull

I min ensamhet -
för ingen annan vet -
jag älskar ju båda
och plågas av det -
utan ett straff och
utan en skuld?
Bara ett jag minns, är
att vargtimmen finns.


Får jag komma till dig?
Blott en liten stund.
Luther har gått hem och
jag vill kyssa din mund.
Sen ska jag bestämma -
det finns ännu tid.
Jag ser väl vad som händer,
det är mitt liv.

Jag svär att jag då aldrig
velat göra ont
men vart jag än ser nu
och om jag än ber
Så gör jag dig illa
Natten är stilla,
men syndaren är vaken
och vargtimmen här

I min ensamhet -
för ingen annan vet -
jag älskar ju båda
och plågas av det -
utan ett straff och
utan en skuld?
Bara ett jag minns, är
att vargtimmen finns.

Innan denna dag
jag såg mig som ett lamm
och så vill jag vara
och så vill jag bliva
Jag vill kvitta lika,
att det ska ge vika
och nu uppstiger solen
och vargtimmen flyr

Aamund och Kettil
Tvenne prästemän
Hade byggt en kyrka
För att gud sin dryka
Dock ej präster räknar med
Förbannade trollens jävla säd
i kristi led ...

- En ensam skugga nu ridit fram
nu stigit herren av nordens hemliga folk
- han stirrar mot fjällen, han lyfter sin arm
drakblod koka i dennes barm
- kung över folken av troll, hornkrönt står han
härskare utav allt ur mörkrets famn

Vid trollronens fot ny samlas de
de hopas i skock för att alla se
här samlas troll, oknytt ocj rå
de jubla och fira så gott de må
snart hörs ett muller, ett mäktigt dån
så varslas döden av jehovas son
så stiga fram denna hedniska här
och rivfader, härskaren, fram de bär ...

de samlas ur skogens svarta natt,
de vandra från fjäll och sjö ...
Vätte och troll, svartalf och varg,
björnens ande och havets mö ...

Månen skiner över nordens land, skogen står i sin mörka prakt
Aldhissla vandrar över fjäll och slätt
Evigt han vakar, betraktar, denna tysta och nattliga trakt
Han sitter i sin grotta, bevakar sin gyllene skatt
Sitt hem fyllt av mörker och is
Detta underjordiska land, riket av evig natt

Mästaren Aldhissla, Trollet som allting hör
Mästaren Aldhissla, Ondska som aldrig dör

Ingen man här satt sin fot, inga människobarn födas här
Tomhet och tystnad härska
Inget spår, inget tecken av honom som korset bär
Aldhissla stänga eg ögon, han aldrig sova
Ingen komma hit med lögner i mun
Vacker och mäktig, fet är nordens natt utan jehova

Mästaren Aldhissla, Trollet som allting hör
Mästaren Aldhissla, Ondska som aldrig dör

Ensameheten, tecken av kraft
Att allt se, tekcen av kraft
Evigt liv, tecken av kraft ...